Arbetsmiljö & Säkerhet
Att ha en trivsam arbetsplats där man känner sig trygg, säker och motiverad är för många en självklarhet, men värnpliktiga får inte välja vilken utbildningsort eller befattning de ska tillhöra. De kan heller inte påverka vilken utrustning de ska bära eller hur lång utbildningen skall vara. Detta innebär dock inte att man för den sakens skull förtjänar en otrygg arbetsplats där individen inte prioriteras
Utrustning för alla
I dagsläget tvingas värnpliktiga bära utrustning av helt fel proportioner jämfört med kroppsuppbyggnaden. Uniformsystemet är anpassat efter en 180 cm lång man på 85 kg, vilket endast motsvarar en bråkdel av de pliktade idag. Försvarsmakten menar att de är en ”arbetsplats för alla” och det har lagts mycket resurser på att rekrytera flera kvinnor genom åren Mot den bakgrunden är det ohållbart att vitala persedlar likt hjälmen, kroppskyddet och kängorna orsakar skador som exempelvis skavsår, köttsår och överbelastningsskador till följd av att de är oergonomiska. Dessutom utgör de en säkerhetsrisk när exemeplvis hjälmen halkar ner framför ögonen på individen vid skarpskjutning, eller kroppsskyddet hämmar rörelseförmågan till den grad att individen inte kan genomföra tänkt verksamhet och därmed inte kan ta till sig utbildningen som planerat. Att arbetsmiljön är så pass bristfällig att utbildningskvaliteten och säkerheten sänks är ohållbart för ett starkare försvar och god arbetsplats, därför är just Arbetsmiljö & säkerhet ett av Pliktrådets priorierade projekt.
Psykisk hälsa
Under värnplikten är en viktig del av soldatutbildningen kunskap om hur man upprätthåller ett så kallat fysiskt stridsvärde för bästa möjliga prestationsförmåga. Däremot vigs knappt någon utbildningstid åt att utbilda i psykisk hälsa och ohälsa, hur man upprätthåller ett högt motsvarande psykiskt stridsvärde. Värnpliktsutbildningen är oerhört påfrestande både psykiskt och fysiskt vilket innebär att det för länge sedan borde ha införts obligatoriska utbildningspass för befäl liksom värnpliktiga i just psykiskt mående. Utbildning i symtom, varningsklockor och hantering av dåligt mående måste prioriteras högre för att utbildningen ska kunna fortgå utan att individer vantrivs under sin pliktade utbildning.
Det finns förband som saknar tillgång till värnpliktskonsulenter och psykologer. Det finns också de förband där värnpliktiga behöver fråga i flera led om att få besöka psykolog. I vissa fall måste de värnpliktga motivera att och varför, de mår dåligt. Psykiskt stöd skall alltid finnas tillgängligt för de värnpliktiga oavsett vart i landet de genomför sin militära utbildning.
Isak Andersson,
projektansvarig Arbetsmiljö & säkerhet.
Kontakt:
070 – 848 59 79
isak.andersson@pliktradet.se