Vad är totalförsvarsplikt?

Totalförsvarsplikten är grunden för Sveriges förmåga att försvara sig. Den innebär att alla svenska medborgare och utländska medborgare bosatta i Sverige omfattas av en skyldighet att bidra till landets försvar och beredskap, från det kalenderår de fyller 16 år till och med det kalenderår de fyller 70 år.

Syftet är att säkerställa att staten alltid har tillgång till den personal som krävs för att bygga upp och bemanna Försvarsmaktens krigsorganisation samt för att stärka det civila försvaret.

Vad omfattar totalförsvarsplikten?

Totalförsvarsplikten består i stort av dessa delar:

Mönstring och prövning – en del av Plikt- och prövningsverkets uppdrag, där lämpligheten för olika befattningar testas.

Grundutbildning med värnplikt eller civilplikt – där pliktiga genomför utbildning för att ingå i krigsorganisationen eller stödja det civila försvaret.

Krigsplacering – efter avslutad utbildning kan den enskilde kallas in vid höjd beredskap eller krig.

Alla omfattas av skyldigheten, men det är staten som avgör vilka som kallas in och när.

Totalförsvarsplikt i ett demokratiskt samhälle

Att staten kan kräva in medborgare till tjänstgöring innebär en långtgående inskränkning i den personliga friheten. Därför är det avgörande att totalförsvarsplikten har legitimitet och folkligt stöd.

Legitimiteten vilar på dessa grundpelare:

Demokratiska värderingar – totalförsvaret måste präglas av samma principer om öppenhet och rättssäkerhet som det är satt att försvara.

Folkförankring – medborgarna måste känna att totalförsvarsplikten är rättvis, meningsfull och nödvändig.

Transparens – systemet måste vara tydligt i sin tillämpning och granskas kritiskt för att förtroendet ska bestå.

Den enskildes insats

För många unga innebär grundutbildningen en av livets mest formativa perioder. Under flera månader anpassas vardagen helt efter statens behov av ett effektivt totalförsvar. Det handlar om en heltidssysselsättning att delta i verksamhet som kan vara både fysiskt krävande och riskfylld.

Det gör det särskilt viktigt att det finns stödstrukturer som skyddar individens rättigheter, säkerställer en god arbetsmiljö och skapar en utbildning som både utvecklar individen och stärker försvaret.

Medinflytande och granskning

För att totalförsvarsplikten ska fungera långsiktigt och behålla sin legitimitet krävs att de pliktigas röster hörs. Detta sker genom medinflytandeorganisationen, där representerar företräder totalförsvarspliktiga på alla nivåer, från förtroendevalda på plutonsnivå till Pliktrådet på central nivå. Medinflytandet fyller flera syften:

att ge värnpliktiga möjlighet att påverka sin utbildning och arbetsmiljö,

att stärka transparensen och säkerställa att problem synliggörs och åtgärdas,
och att bidra till en oberoende granskning av de myndigheter som ansvarar för personalförsörjningen.

På så sätt blir medinflytandet en rättighet för de värnpliktiga och en nödvändighet för att hela totalförsvarsplikten ska upplevas som legitim och förankrad i samhället.

Ett historiskt arv

Dagens medinflytandesystem bygger vidare på Värnpliktsrörelsen och Civilpliktsrörelsen. Dessa organisationer arbetade i decennier för att stärka pliktigas inflytande, förbättra utbildningsmiljön och skapa ett försvar som är förankrat i det svenska samhället.

Pliktrådet förvaltar och utvecklar detta arv genom att representera dagens totalförsvarspliktiga och bidra till ett starkt, inkluderande och demokratiskt försvar.